Ledsen att jag inte haft tid att skriva på ett tag. Eller, kan inte säga att jag inte haft tid utan det har varit avsaknad av internet som varit problemet i sammanhanget men nu har jag åter igen internet och planerar att återgå till att uppdatera regelbundet.
Singel som jag är känner jag att kroppskontaktbehovet börjat smyga sig på så smått. Okej, hoppat på brutalt och slitit mig i stycken. *ler*
Har en norrbagge som fyller min minsta behovsgräns och känner mig nöjd med det för tillfället men känner en rädsla i att det ska bli mer och sedan skita sig då jag känner att det inte skulle fungera på nästa nivå. Än så länge är det på en skön nivå. Kramar och oskyldiga myssmekningar innan vi ska sova men utan kyssar eller sex.
Måste säga att det känns ovant, skönt och förvånande att vara på den nivån. Kan inte säga att jag har varit det tidigare. Saknar sex, vilt och passionerat men som det känns nu vill jag inte förstöra den eventuella vänskapen som finns. Visst, har redan passerat den gränsen men, ja, kan jag säga annat än att jag blir så less på mig själv! Varför kunde jag inte valt ett annat objekt?
Hur kan man, nej, hur kan jag vara en sådan sucker efter fysisk kontakt?
Är ni andra så?