Hur kan några få dagar kännas som en evighet?
Jag kommer på mig själv att gång på gång se på män på ett värderande sätt. Inte ett "undra om han är en bra människa"-sätt utan "undrar hur han är i sängen, skulle det vara värt det"-sätt. Det får mig nästan att skämmas, vad håller jag på med? Hur kan min kropp driva med mig som den gör nu? Hela tiden har jag en inre fight med mig själv. Har sedan i går haft möjlighet att lätta på trycket fler än en gång men valt att tacka nej. Tacksam att vettet inte sviker mig då jag har någon speciell som jag vill ha.
Lusten river i mig och objektet för den är allt för långt borta. Vet inte hur jag ska hantera det.
Jag behöver en urladdning innan jag imploderar!
Men jisses....känner så väl igen mig. När jag var yngre hade jag tyvärr inte vettet att vara lite vettigt selektiv som nu. Skönt att klokheten kommer med åren. ;) Det är en tröst.
SvaraRaderaJobbigt, men skönt att känna sig så sugen. Känner verkligen igen mig i det du skriver om. :)
SvaraRaderaKram.
Tack fina du! Ja, så är det. Men jag ångrar inget, jag har lärt mig något nytt om mig själv igen. :)
SvaraRaderaHoppas du haft en jättefin helg!
M